- a rnela

Jofan. Har börjat ha häärliga tider här. Tänka sig att detta är stället jag kommer bygga upp mitt nya hem, skapa nya minnen och reletera tillbaka till denna tiden i framtiden.

Min pappa sa till mig när han va här: 
Sine.. moras da shvatis da je zivot rijeka. Ne mozes se navici na ljude i mjesto, jer sve ce nekad se promijeniti ili proci. Ljudi se mijenjaju, a zivot ide dalje.

Med andra ord sa han att jag inte borde fästa mig vid folk och plats. Det är så typiskt mig. Blir så besviken när folk förändras och att jag va tvungen att ta ett steg och lämna ALLT jag hade och komma till en plats där jag inte känner en enda människa. MEn guess what, I'm FINE. Har så underbara föräldrar som faktiskt är duktiga på att peppa mig.

Sen sa mamma: TÄnk hur det va för oss som blev hitflyttade från en plats vi bott på och vant oss vid. TIll en plats där vi inte kunde språket, kände folket och inte kände till kulturen.

Klart är det inte jämförbart med att jag flyttade hit, för det dem gjorde var att dem verkligen började sitt liv om på nytt, men fyfan jag kan inte tänka mig hur jag hade klarat av det ifall det hade hänt mig nu.

HAHAHAH det är vi hemma hos elin på en håla (ja i skåne säger vi håla, i Linköping säger man hål) i af. Gjorde värsta goda soppan o varma mackor. hahah orkar inte oss alltså.

I vår skola finns det maskin-klasser som inte har en enda tjej. Fyfan som jag skrattade när vi satt i kafeterian (Baljan) och Eno ba:

HAHAHAHAHAAHAHAHAHAHAHAHAH Sen en kille i hans klass ba kolla på honom

Han ba:

AHAHAHA jag dog alltså hahahahahah